I det här inlägget tänkte jag tipsa er om homofobi som är ett intressant och viktigt ämne som man bör tala om. Homofobi betyder rädsla för homosexuella. Fobi är en rädsla och homo betyder gemenskap tror jag.

Homofobi kan bero på okunskap, rädsla, påverkan av familj och släkt eller grupptryck. Det är svårt att förändra en släkts åsikter men det är enklare att förändra en individs åsikter. Var har vi lärt oss allt vi kan idag? Jo, i skolan! Det är där kryphålet finns. Det är där vi måste trassla oss in och börja föreläsa mer om homosexualitet för att minska och stoppa homofobin i världen. Mer information till elever som inte är färdigutvecklade, rädslan minskar vid mer information och kunskapen stärks. Detta kommer senare att spridas om alla elever blir väl informerade, det blir en cirkel och tillslut kommer eleverna som är accepterande, vara gamla. Och då minskar homofobin i samhället.

Har du ingen som du kan lita på? Du kan alltid vända dig till en kurator, kanske skolkuratorn eller om du har bra relation till din lärare. När du berättat för någon får du själv avgöra om du vill berätta för fler. Om du har fått negativa reaktioner från första personen borde du gå till en kurator och prata. Bara för att man går till en kurator behöver det inte heller betyda att du inte mår bra, utan att du vill prata av dig. Och om du mår dåligt betyder det endast att du är stark nog att ta tag i det!

På många skolor finns det alltid homofober eller de som tycker homosexualitet är sjukligt. Homosexuella kommer alltid vara utsatt i skolor, men det man inte dör av stärker än och så är det. Om du kommer ut i din skola kan vara det bästa som hänt dig, eller det värsta. Men man måste ibland göra, det man själv inte vågar. Du måste tro på dig själv! Och skitsamma om det sprider sig över en dag och sedan vet alla om det. Vad har dom för rättighet att snacka skit om dig?

En kort sammanfattning då; Om du blir trakasserad eller mobbad/misshandlad eller något hemskt rekommenderar jag dig att gå till Polisen för att göra en anmälan. Det stärker dig också och kanske lär sig homofoben något. Det kan vara hans vändpunkt.

Se det inte som någon press, du måste ta dig din tid. Den tid du behöver gör att du till slut kommer uppleva dig själv som värdefull. Kom ihåg att tystnad skapar okunskap och det är faktiskt så det är, vi måste komma ut som homosexuell om vi ska visa det svenska samhället att det är okej, att vara bög eller lesbisk. Mitt tips nummer två är att berätta för en person som kanske är din kompis, som du verkligen, verkligen, verkligen litar på. Det ger dig styrka, mod och erfarenheter till att berätta för ytterligare en till.

Om personen reagerar positivt kan det kännas skönt och i efter hand kanske du tänker, varför gjorde jag inte det här förut? Om personen som du berättar för reagerar negativt kan det hindra dig från att säga till en näste person. Men då är det dina tankar som du måste ändra, man kan inte ändra personer. Om någon är homofob eller emot homosexualitet så är det bäst att ta avstånd. Du måste tänka, att om han eller hon vore en riktig kompis skulle han ha accepterat mig. För du är faktiskt samma person, men du är intresserad av annat kön bara.

En sammanfattning alltså; Berätta för någon som du litar på. Du kan till exempelvis säga, jag är homosexuell, jag är intresserad av killar/tjejer, jag är bisexuell och det är viktigt att du säger att det måste stanna mellan er två.

Du behöver dock inte ta det öga mot öga, du kan säga det via internet, telefonen eller sms. Det avgör du!

Eftersom jag har som mål i livet, att hjälpa andra kom jag på en briljant idé om att hjälpa de som inte är öppna med sina sexuella läggningar. Därför ska jag hädanefter, lite då & då publicera tips till dem för att hjälpa de på traven. Så här kommer tips nummer ett!



Det som man mår dåligt över när man inte är öppen med sig själv, är att man inte accepterar sig själv och hur ska andra kunna acceptera dig när du själv inte gör det? Så tips nummer ett är att sluta leva i självförnekelse. Det är något som mer än 90 % av alla som är homo- eller bisexuell varit med om och det är väldigt nyttigt och bra att samtala med någon. Man kan exempelvis tala med mig, jag hjälper gärna till, eller så finns det Sveriges största gaycommunity där man kan bli medlem på, trycka in www.qx.se i adressfältet och följ beskrivningarna. Det bästa med homosexualitet är att alla har någonting gemensamt, vi har alla erfarenheter som vi kan dela med oss av. Det sämsta med just communityn är att det innehåller väldigt mycket sex, så bli inte ställd om det är mycket sexfreaks som frågar saker och ting!

Om du vill ha proffesionell hjälp finns det också, men det är du som måste göra arbetet själv! Om någon annan gör det åt dig kommer du inte få samma erfarenheter du skulle fått om någon annan skulle göra det åt dig. Några år efter du kommit ut kommer du känna dig stolt över dig själv när du tänker tillbaka och det är en jättebra erfarenhet ÖVERALLT i samhället att ha! Ibland är man redo, ibland inte och jag vet själv hur det är när det pendlar från dag till dag, men det gäller att bestämma sig och det är okej att vara feg. Jag kom ut till min mamma via ett sms och det ångrar jag inte. Det är okej att göra på sitt sätt, det som känns bekvämast för sig själv.

Så en liten sammanfattning: Läs information på internet, bygg upp din självkänsla och acceptera dig själv. Det är grunden till att komma ut som homo- eller bisexuell. Acceptera dig själv för den du är och för den du tycker om. Du är värdefull, det är vi alla oavsett vad!